Ljuset!

Alla sorters ljus är olika typer av energi.
Varför vi kan se alla föremål som vi gör dagligen är tack vare att ljuset från solen eller lampor reflekteras på olika material.
Vi kan inte se solstrålarna utan det vi ser är det solstrålarna reflekteras på. Ex: du kanske sitter i soffan en fin sommardag och solen lyser starkt in genom fönstret, då kan det ibland se ut som att man ser strålarna men i själva fallen är det damkorn som svävar omkring och träffas av solstrålarna som sedan reflekteras till dina ögon.

Allt ljus kommer från en ljuskälla som till exempel solen eller en lampa. Och det är tack vare deras strålar som ljuset kan reflekteras mot föremål. Solen är den helt klart största ljuskälla som vi har. Något som man kanske också tror är en typ av ljuskälla är månen stjärnor men dom är faktiskt inte det utan det är tack vare solen som vi kan se dom. För dom utstrålar inte något ljus själva.

Endel ämnen kan vi inte se lika tydligt eller dom är rättare sagt genomskinliga som ex: glas och vatten. Detta beror på att ljuset inte reflekteras mot fönstret utan det bara lyser igenom.
sen finns det också de föremål som inte reflekteras. Om vi säger att jag har på mig en svart tröja så syns ju inte den lika tydligt som en vit tröja hade gjort eftersom att min tröja absorberar ljusstrålarna istället, alltså att dom fångar upp ljuset istället för att studsa iväg dom.
Reflektera= studsa
Absorbera= fånga upp
Något som man ofta kommer in på om pratar om ljuset är absolut hastigheten. Ljusets hastighet är det snabbaste vi har här i universum. Ljusets hastighet i vakuum är 300 000 km/s det går lite långsammare i luft. Från att ljusstrålarna skickas från solen så tar det 8 min för oss att uppfatta dom.

Forskare har också tagit reda på att våra ögon behöver olika ljusstyrkor och olika typer av belysning beroende på vad det är vi håller på med och befinner sig. Om du kanske sitter i skolan och arbetar så kanske du behöver mer belysning en vad du skulle behöva om du satt i matsalen för att äta. Belysningen kan man mäta med en Luxmeter, detta värde berättar hur tätt ljusstrålarna kommer på den plats som du ska kolla på.
Sen finns det också ett sätt där man kan mäta ljusstyrkan från den ljuskällan man vill ha svaret från. Ljusstyrkan mäts i candela som talar om hur mycket ljus källan skickar ut.

Ljud fördjupning

 Djur, tsunami, varning!
Jag vet mycket väl att vi människor inte kan uppfatta varken infraljud eller ultraljud eftersom att infraljud har lägre frekvens än 20 hz och Ultraljud har högre frekvens än 20 000 hz. Men däremot så har vi endel fantastiska djur här i världen som faktiskt kan höra dessa ljud. Vi har bland annat fladdermöss, delfiner och valar. Dom använder sig av ultraljud för att kommunicera med varandra. Och eftersom att faddermössen har så dålig syn så använder dom till och med ultraljudet till att beräkna avstånd, dom skickar ut ultraljudet och sedan när det stöter på något som tillexempel ett träd så kommer de tillbaka igen och då vet fladdermusen hur långt ifrån trädet finns.
Men vi har också dom djur som kan uppfatta infraljud. Som ni vet är ljud olika typer av vibrationer kan man säga och just dessa vibrationer som kallas infraljud kan djuren känna av. Om vi tar som exempel tsunamin i Thailand så var det faktiskt inte alls många djur som dog. En tsunami är oftast svår att uppfatta eftersom att den bildas på havsbotten av antingen en jordbävning, vulkanutbrott eller andra '' klumpiga'' fenomen. Men de flesta djuren klarade sig eftersom att de kunde känna av vibrationerna och tänkte att detta är nog inget bra. Så alla djur flydde innan tsunamin uppstod och innan alla människor hann märka någonting.
Djuren är inte bara speciellt bra på att känna av en tsunami, utan dom kan även uppfatta jordbävningar och tromber tillexempel.


Ljudets hastighet i olika material - varför olika?

Något jag har funderat på under ett tag är varför ljudet förflyttar sig snabbare i olika material. Du kanske vet att i luft så förflyttar sig ljudet 340 m/s vilket är superduper fort. Tänk att om du står på ett ställe och skriker så står det en annan person 340 meter därifrån, då tar det exakt 1 sekund för honom/henne att uppfatta det ljudet trots att ni står så långt ifrån varandra.
Men så fort ljudet rör sig i luften är egentligen ingenting om man istället jämför med i vatten där ljudet färdas ca 1500 m/s. Det kan man faktiskt testa tillsammans med någon kompis i en basäng. Man ställer sig en lång bit ifrån varandra och sedan så stoppar man ner huvudena under vattnet och så skriker en av personerna, då hör den andra personen ljudet direkt trots allt barnplaskande och skratt uppe på ytan.
Så i vatten kan man verkligen säga att ljudet rör sig fort.
Men det finns ännu ett material där ljudet färdas ännu snabbare och det är i metall. I metall sprider sig ljudet 5000 m/s och det är blad de snabbaste materialen som finns.
Nu undrar man såklart varför det är olika hastigheter i olika material. Och det är pga att i ex: metall så är molekylerna mer kompakta än vad dom är i luft. I luften så är molekylerna utspridda lite här och var och rör sig ganska fort. Men i metall rör dom sig inte lika mycket och sitter betydligt tätare, så när ljudet kommer går det mycket fortare för molekylerna att skicka vidare vibrationen.

Nu kanske man tänker, kan jag själv använda mig av ljudets hastighet?
Ja det kan du faktiskt, vi använder ljudets hastighet när vi bland annat ska ta reda på hur långt bort åskan befinner sig. På 3 sek har ljudet ungefär kommit 1 km i luften. Då vet du att om du hinner räkna till 6 innan åskknallen kommer så betyder det att åskan är 2 km ifrån. Detta betyder också att ljusets hastighet är mycket snabbare än ljudets.

olika typer av ljud

Det lägsta vi kan höra är 20 hertz och det högsta vi kan höra 20 000 hz

Infraljud: kan vi inte höra det innebär att det är lägre frekvens än 20 hz
endel djur kan uppfatta infraljud

Ultraljud: Vi kan inte heller höra ultraljud för det har högre frekvens än 20 000 hz
fladdermöss, delfiner och valar använder sig av ultraljud när dom ska kommunicera, ett ljud som är såpas högt att vi inte kan höra det. Dom har frekvens på ca. 220 000 hz

Hur det går till vid ultraljud hos gravida kvinnor
Ultraljud till -----> bild:
-ultraljud staven sänder ut ultraljud
-ljudvågorna studsar tillbaka när de träffar barnet inne i magen
-detta tar olika lång tid för vågorna att komma tillbaka beroende på avståndet till barnet
-sedan omvandlar maskinen avståndet till en bild eller flera bilder

djur är extremt bra på att uppfatta farliga situationer som t.ex jordbävning, tsunami och tromb m.m. Innan en jordbävning uppstår så kan djuren känna vibrationen innan den kommer, samma sak gäller vid en tsunami då kan dom uppfatta ett infraljud tidigare än när vi människor märker det.
I thailand så överlevde nästan alla djur när tsunamin kom, eftersom att dom hade hunnit uppfatta faran.

Eko:
-ljud vågor studsar tillbaka mot hårt material
-ljudvågor studsar inte tillbaka lika lätt som när det finns fullt med mjuka möbler eller kläder

Ekolod: En metod man använder när man mäter avstånd.
Ljudpulser riktade från ytan eller från en ubåt vertikalt nedåt för att mäta avståndet till bottnen.
Fiske båtar använder sig mycket av ekolod för att veta hur långt bort fisken är, dom har en maskin som skickar ut ljudvågor och sen när dom kommer tillbaka så omvandlar maskinen det till avstånd så dom vet var fisken finns.
Ekolod används inte bara under vatten utan fladdermöss har faktiskt också nytta av de eftersom att dom ser så dåligt så dom behöver ekolod för att bestämma avstånd till saker så dom inte kolliderar.

resonans- medsvängningar
ex gitarrens lilla hål som får ljudet att låta starkare

Elektronik

Sluten krets
Elektronström= att elektroner rör sig
(elektroner negativt laddade)

I ett batteri finns elektronerna på minussidan och protonerna på plussidan
Elektronerna vill ta sig till protonerna när det blir jämvikt bildas energi

Om man tar en sladd och sätter ihop den med plus och minus sidan så laddar batteriet ut jätte fort eftersom att det bildas en öppen väg för elektronerna och protonerna (det blir jättevarmt)

kortslutning- hastig elektronström
när elektronerna kommer jätte fort så måste man ha ett motstånd så att elektronerna stoppas och det är då dom börjar knuffas och försöka ta sig fram då kommer glöden.  Resistor= motstånd


volt(v)= spännig
amp= effekten (mängden ström)

Ohm= Ω   (mäta motstånd)

Ljudvågor

En ljud vågs ungefärliga utseende:

våglängd: längden mellan antingen
två dalar eller två toppar

Toppen på ljudvågen är högst upp

samtidigt som dalen finns längst ner

Frekvens och Hertz är samma sak
1 Hz= svängning/ sek (våglängder)
hög/låg

Ljudet förflyttar sig otroligt snabbt men inte lika snabbt som ljuset men om du skriker något så kommer ludet på 1 sekund har det tagit sig hela 331 m bort. Detta kan vara olika beroende på hur kallt/varmt det är

LJUD ÄR TRYCKFÖRÄNDRINGAR I ETT MATERIAL

ljudnivån dB decibel= amplituden
          ljudstyrkan mäts i dB    stark/svag ton

Liten amplitud= svag ton
större amplitud= stark ton

Låg frekvens= låg ton
hög frekvens= hög ton

från varje tiotal i en ljudnivå skala så dubblas det med dubbelt så mycket ex:
40 dB till 50 dB blir dubbelt så mycket alltså 80

ljudets hastighet
- i luft: 340 m/s
- i vatten: 1500 m/s
- i metall: ca 5000 m/s

för att ett ljud ska uppstå så måste något antingen svänga eller vibrera ex: gitarrens svängar, våra stämband m.m
det är tryckförändringar: tryckhöjningar och trycksänkningar
dom sprids genom lyften och in i hörselgången och stöter på trumhinnan so börjar svänga i samma takt som materialet/ljudet

När tryckförändringarna, som träffar trumhinnan, är regelbundna upplever man detta som en ton. Om däremot tryckförändringarna kommer oregelbundet, upplever man det som buller.

Tekniken under 1900- talet

1910
T-forden
Om vi börjar med att berätta om tekniken under 1910 talet så ser vi då att Henry Ford, han som ligger bakom T-ford kommer in i bilden. T-forden är en bilmodell som blir ett riktigt rush i 1900- talets teknik. Detta var nog mest för att han hade så bra tajming med den, han såg att nu är det ett läge om jag vill tjäna pengar. Den första T-forden fick se ljuset 1908. Men sedan 1914 började den produceras enligt den löpandebandprincipen, det menas att allting gjordes systematiskt. Det var då dom tog in scientific management som Frederick Winslow Taylor kom på, det gick till så att en monterade på hjulen sen kom den till nästa station där kanske någon lackade hela bilen. Och denna idén lade Henry Ford märke till och började utnyttja den i sin löpandebandetprincip.
T-forden var den första modellen att produceras genom den principen. Henry Ford hade verkligen lyckats med sin idé och han ville tjäna pengar han ville att alla skulle ha en bil, och så blev det med!

Detta gav ju med sig en del positiva grejer. Bland annat blev dom av med all hästskit som bara hade legat på gatorna. Förut tog man sig fram med häst och vagn så om man tänker alla storstäder som London så förstår man att det måste varit mycket skit på vägarna.

Bilen gjordes på ett billigt sätt i och med de löpandebandet. På det viset tjänade Henry mycket pengar. Och han kunde sänka priset så att fler kunde köpa bilen.

Men det finns faktiskt en negativ sak med det här och det är för arbetarna! Alla arbetare hade alltid samma uppgift eftersom att dom var bra på just det dom gjorde. Om vi tänker att montera på hjulen dag ut och dag in och gör samma rörelse hela tiden, han böjer sig ner tar upp hjulet, sätter på och skruvar fast. Det gör ju att han sliter ut dom musklerna och tillslut inte orkar mer.

Om man tänker på vad bilen gör idag så hjälper den oss väldigt mycket. När dom gjorde bilarna tyckte dom att det bara var bra men om vi istället tittar på hur det ser ut idag så vet vi att utsläppen av en bil inte leder till bra saker. Och i o med att alla har en bil så blir det ofta köer i storstäder.

Tändstickan
En annan uppfinning under 1910 talet är tändstickan! Den fantastiska uppfinningen där man faktiskt kunde få fram eld med hjälp av bara en sticka och sina egna händer. Den första tändstickan hette Fosfortändstickan och kom runt 1830- talet. Det var först då Tändstickstillverkningen utvecklades i Sverige. För detta var ju något alla ville ha. Man fick ljus om kvällarna och man kunde själv få fram det på ett snabbt sätt.
Själva tändstickan var gjord av gul eller vit fosfor som är ett ometalliskt grundämne. Detta tyckte man till en början var mycket bra för det var både billigt och fungerade rätt bra. Men fosfor är ett mycket giftigt och brand farligt ämne. Det kunde liksom börja brinna genom att tändstickorna bara kunde ligga och nöta mot varandra, och om man drog dom mot en väg eller liknande. 

Detta gav uppfinnaren Gustaf Erik Pasch en idé. Det var att uppfinna en säkerhetständsticka mer lik den vi har idag. Den uppfanns 1844 och kunde bara tändas genom att dra änden på tändstickan mot det ofarliga röda plånet som satt på utsidan av asken.
Detta kom att bli en av Sveriges största exportprodukt under början av 1900- talet.
Och det är nu den svenska företagsledaren Ivar Kreuger kommer in i bilden. Han är manen som till största delen köpte upp alla tändsticksbolagen i hela Sverige och grundade STAB (Svenska Tändsticks Aktiebolaget). Här tjänade han otroligt mycket pengar som till en början gick väldigt bra att hantera.

Absolut har vi en del konsekvenser med tändstickan också. Om vi går in lite mer på Ivar Kreuger så fortsatte det inte gå så bra som han tänkt hela tiden. Nej, för sen när han hade så mycket pengar så börja han till slut att låna ut till andra företag som sedan lånade till nästa. Och då när han ville ha tillbaka sina pengar så kunde han ju inte få dom för dom var utlånade.!
Tändstickan var framförallt en mycket bra idé som satte ''ljus'' på hela världen om man kan uttrycka sig så. Men den hade ju sina nackdelar som till exempel med fosfortändstickan som kunde börja brinna hur enkelt som helst. Det var ju inte bra för det kunde ju orsaka många farliga bränder.
Men om vi istället går över till nutid så är det mest gaständare vi använder oss av och då är det faktiskt mer miljövänligt med den vanliga tändstickan. Alla nya uppfinningar gör bara allt mindre jobbigt. För nu slipper man att dra tändstickan mot plånet och sedan slänga det i papperskorgen. För nu är det bara att trycka på en knapp så tänds den.

1940
Atombomben
Om vi nu istället går in på 1940 talet så finns det endel uppfinningar som gjordes. Vi har bland annat atombomben, lastpallen och måttstandard. Men jag hade tänkt gå in lite djupare på atombomben. Varför kom den just då, alltså år 1940?
Jo som alla vet så var det under 1940 och framåt som andra världskriget pågick. En djävulsk kamp med fler än 55 miljoner människor som dog. Allt började egentligen med att kineserna hittade krutet och sen när det kom till Europa så var det bara en fråga om innan alla började utveckla detta och göra bomber. Men det var inte förrän på 1900-talet som bomberna verkligen började inspirera.
Tyskland och USA hade länge kämpat om att först uppfinna atombomben. Japan och Tyskland kämpade tillsammans under andra världskriget, men sen började dom ligga under och höll på att förlora kriget, då blev dom desperata och attackerade istället Pearl Harbor som ligger utanför Hawaiis kust. USA blev mycket arga och ville ge igen. Dom la ner otroligt med arbete och uppfann till sist den efterlängtade atombomben. Och atombomben såg dom som en jättebra idé att använda för att ge igen på Japan.

Nu är den största frågan, finns det något positivt med just atombomben?
Nej det tycker inte jag. Den har bara fört med sig negativa saker. Utan dessa bomber hade vi klarat oss väl så bra. Och tänk så många människor som har dött, av bara en bomb i Nagasaki så dog hela 130 000 människor. Men kanske bara hälften av dessa dog av själva bomben för sedan dog ju minst lika många av själva strålningen. Så atombomben sprängs inte bara utan den för med sig en viss radioaktiv strålning som är mycket skadlig för oss människor och djur.

Så pågrund av bara ett enda krig så skapades dessa hemska bomber bara för att hjälpa länderna att göra sig av med varandra. Och visst nu idag används det ju inte direkt dagligen men det är inte heller svårt till för att någon ska börja utnyttja det på ett sånt vis.

1960
Nu när jag tänkt skriva om 1960 så finns det lite mer uppfinningar som vi använder väldigt mycket idag. Och där har vi bland annat datorn och mobilen.
Datorn uppfanns till en början år 1940 av John von Neumann. Men det var mellan 1948-1960 som datorerna verkligen började utvecklas. Innan kunde man ungefär bara addera subtrahera multiplicera m.m. Men nu grundades Matematikmaskinnämnden för att samordna svensk forskning i området. Den här ''datorn'' kallade man för matematikmaskin. År 1958 kom Robert Noyce på den integrerade kretsen, alltså ett chip som vi vet finns i våra datorer. 
Ja, jag kan hålla på länga om jag ska berätta alla typer av datorer som har kommit in i bilden genom åren. Men i början av 1980-talet så har datorerna nu börjat bli så små att dom börjas använda i hemmet. Detta kallar vi hemdatortrenden. Och år 1977 kan man säga att den första persondatorn kom ut. Det var en 8-bitars dator också kallad PET av Commodore och ungefär samtidigt släppte Apple sin persondator Apple II. 
Datorn har som sagt utvecklats väldigt mycket under alla dessa år. Om vi nu tar en titt på Apple II och den senaste Apple air datorn som vi använder idag, då ser vi en väldigt stor skillnad:                         
 
Datorerna har bara blivit mindre och mindre med tiden. Idag kan vi till och med ta med oss våran dator till olika platser hur enkelt som helst. Vi kan nästan göra allt med våra datorer, surfa på internet, spela spel, chatta, skriva, ta kort, filma, lyssna på musik och mycket mer!
Idag så styr datorerna nästan hela vår värld. Utan dom är det nog många som inte hade klarat sig. Det hade faktiskt varit kul att se hur världen hade reagerat om man tog bort alla datorer. Det hade nog blivit kaos. Men utan datorn hade vi klarat oss rätt bra med bara mobilen för idag är ungefär mobilen som en dator.

Konsekvenserna med datorerna är väll egentligen mest att dom är beroendeframkallande. Vi använder dom på jobbet utanför jobbet hemma och till och med på semestrar. det är för mycket tycker jag. På nyheterna berättar dom....



Syntetmaterial
ig ferben dom kom på att råolja kan användas till gummi (de borde kunnat användas till det) 1940 stänga transportvägar Japanerna stängde av transport väg för gummi (handelsvägen för engelsmän) tyskland behövde gummi hjul dom hade tillfångatagit judar som fick göra gummi i Auschwitz
så om man inte hade haft kriget kanske vi inte haft gummi hjul kommer från sydostasien och där fanns också silke
man kom på nylon vad ska man ha det till? jo vi kan ha de till kläder och då blev det en tränd under 50-60 talet

Broardcasting BBC =1910
Runradio
Radiotjänst= kunna göra reklam
Inte samma drivkraft bakom radion som t-forden. Idén var att han hade hittat ett sätt att sända trådlösa meddelande. Med tiden blev det till något annat.

måttstandard:                                                                                              

m6 skruv
lastpallen:
   En pall som användes förr att transportera olika produkter.
                                                              Eftersom att den hade samma mått överallt så kunde den      
                                                              användas i alla länder

Bokrecension Ninas Resa!

Efter att ha läst den till slut gripande boken om Nina, skriven av dottern Lena Einhorn, kände jag mig rätt tagen! Från att vara den lilla försiktiga flickan till den mogna självständiga kvinnan! Hon berättar sig igenom hela historien om hur hon gång på gång kunde klara sig från att bli dödad av Tyskarna under andra världskriget. Flickan med tur skulle jag nog kalla henne. Hon är en av de få överlevande i Sverige som klarade kriget tack vare hennes mor, far och smarta bror! En stark och lite sorglig bok som bara blev mer och mer gripande ju längre jag läste. Trots alla vänner och släktingar som hon ser försvinna fortsätter hennes familj ändå kämpa!

Det var inte alls lätt att klara detta. Tiden var inte den bästa, för när kylan va som kallast så var det jättekallt men sen när det var som varmast var det istället jättevarmt. Många behövde mat, även Ninas familj. Dom fick jobba hårt och sno ihop egna planer för att klara sig. Men samtidigt fanns det dom som hade det värre. 

Hon hade nog inte fixat detta utan sin familj. Hon hade sin mycket vänliga och mjuka far Artur, hennes otroligt starka och mindre mjuka mor Fanja och såklart hennes modiga smarta bror som hjälpt henne mycket på resan. Utan dom hade det inte varit lika lätt. Men sedan hade dom också lite mer hjälp. Ninas bror Rudek hade endel kontakter och vänner från universitetet som han fortfarande kände. En av dom var Marysia hon hjälpte Rudek, Fanja och Nina mycket under den sista tiden. Hon gjorde så de kunde hålla kontakten med varandra och hjälpte dom att hitta nya lägenheter att bo i.  

I början när jag läste boken tyckte jag det var endel svåra och annorlunda ord men man vande sig tillslut. Detta är nog mest för att Nina var född på 1930 och då kallades inte allting likadant som det gör nu för tiden.
I boken formuleras allting som om det är Nina själv som berättar. Och det gör boken lite ointressant får jag nog lov att säga. Det känns då inte som att man själv är med i boken, vilket jag brukar gilla när man läser böcker. Då kan det ibland kännas som att det är en själv som är med i berättelsen.

Med hårt arbete kan alla lyckas!

På måndag morgon tog jag ångbåten ner till Polen. Både för att se den fantastisk miljön men också för att äntligen få träffa vår fösta kvinnliga nobelpristagare i fysik Marie Curie.
Det var på tiden någon kvinna skulle få det priset!

Man vet aldrig riktigt innan hur ett reportage ska bli men på vägen ner kände jag verkligen på mig att detta skulle bli ett riktigt intressant och roligt reportage eftersom att jag själv inte kan så mycket om fysik och kemi.

Båtturen var lång och kall, trots att båten gick klockan 5 på morgonen så skulle ja inte va framme förrän 7 på kvällen.Men som tur var hade jag med mig ordentligt med kläder för att slippa frysa. Blåsten var stark denna dag, kaptenen bad alla att hålla sig så mycket i mitten av båten som möjligt för att minska risken att slå över.
Jag trodde nästan aldrig jag skulle komma fram! Jag vaknade upp av en hög ringning och en tjock vindpust mot mitt ansikte av att bryggan gick i land och vi var framme, Jag hade visst råkat slumra till.
Himlen var stjärnklar i Warszawa denna kväll. Jag visste inte riktigt var jag skulle ta vägen, så jag gick fram till en gammal dam som satt på en parkbänk alldeles ensam under de tomma träden och frågade om hon visste va Marie Curie bodde. Och vilken tur ja hade! Hon berättade raka vägen till Maries hus.

Huset var stort och ståtligt, jag gick fram för att knacka på men hejdades av ett stort brett leende som dök upp bakom dörren. Det var såklart ingen mindre än Marie Curie. Redan då lade jag märke till hennes givmildhet. Och första ögonkontakten med de chokladbruna ögonen är inget man glömmer.

Hon bjöd in mig och visade mig runt i det majestätiska huset. Något som var rätt coolt att se var hennes egna museum som ligger på andra våningen i huset. Jag kan verkligen rekommendera att åka dit och ta en närmare titt på alla hennes upptäckter under alla år som vetenskapskvinna.

Efter rundturen slog vi oss ner i soffan på nedervåningen och det var då jag äntligen kunde börja intervju. Jag ställer ifrån mig kaffekoppen, möter hennes nyfikna blick och ställer den första frågan.

- Vad är det som gjort dig så känd?

- Jo! Säger hon med en stolt röst. Det är då som sagt min forskning inom kemi och fysik och att jag uppfann ämnena polonium och radium som är två radioaktiva ämnen. Det var då jag uppfann radioaktiviteten och därför fick jag också ett nobelpris inom fysik. Och det var nog den största delen till att jag blev känd eftersom jag var den första kvinnan att få priset!

- Ja detta är ju verkligen fascinerande! Jag vet att du inte längre håller på med din forskning för du har ju som sagt börjat komma dig till åren så att säga, men när är du egentligen född?
Jag hinner uppfatta hennes besvikna blick och förstår att detta var en känslig del för henne.

- Jag är faktiskt född här i Warszawa inte alls långt ifrån där vi befinner oss nu. Det var 1867 vilket betyder att jag nu är 65 år gammal, så själva forsknings tiden är väl över om man säger så. (Suck)
Livet som vetenskapskvinna hade nog varit en viktig del i hennes liv som hon saknade mycket. Jag släpper ämnet och går istället in på nästa fråga. Denna gången med lite gladare tonfall.

- Vad var det egentligen som fick dig att börja läsa om just fysik och kemi?

- Varför jag började läsa om kemi och fysik var för att jag som barn inte hade det så enkelt hemma.
Vi hade inte alls gått om pengar och jag förlorade min mamma som litet barn. Så ja och min syster bestämde oss tidigt att vi ville ha en högre utbildning för att få ett större yrke och tjäna pengar. Sedan var jag väldigt duktig i skolan med, så det var inga svårigheter att börja läsa lite mer om medicin.
- Åh jag beklagar, måste varit jobbigt att förlora sin mamma under den åldern. Men ändå bra att du hade din syster på din sida. 

Där vill jag inte heller gå in att röra mer så jag frågar istället:

- Har du samarbetat med någon?

- Ja det har jag faktiskt. När jag startade min utbildning i Paris så träffade jag Pierre Curie som nu idag är min make. Vi blev vänner med en man som heter Henri Becquerel och det var för den mesta delen vi som samarbetade om man säger så.
- Verkligen häftigt att du träffade ditt livs kärlek under din utbildning i Paris. Gjorde ni några större upptäckter tillsammans?

- Ja det kan man väll verkligen säga att vi gjorde! Det var nämligen vi som tillsammans uppfann radioaktiviteten genom att Henri först hittat ämnet uran och därefter märkte vi att det gav strålning och det var då vi hittade radioaktiviteten. Och efter denna upptäckt fick vi nobelpriset i fysik.
- Det låter ju fantastiskt att det var just ni som hittade radioaktiviteten. Tack vare er så kan ju vi använda det nu idag. Fick ni något mer pris tillsammans?
- Nej inte alla vi tre tillsammans men däremot fick jag och Pierre ännu ett pris och denna gången i Kemi tack vare vår upptäckt av de radioaktiva ämnena polonium och radium som jag nämnde tidigare.

- Vad är ditt största minne från barndomen?
- Åh, de var en svår fråga, jag har så många minnen. Men det starkaste som jag själv minns är hur svårt det var för mig och min syster efter att min mor dött. Vi hade inte alls råd att komma in på det universitet vi ville. Men vi kom på en bra plan där jag själv hittade ett jobb som lärarinna och kunde få ihop tillräckligt med pengar till sin syster. Och efter hennes examen kunde hon i sin tur betala min resa. Utan det samarbetet hade jag inte haft Pierre idag! Sa hon samtidigt som jag skymtade en tår ner för kinden.
Jag tog en titt på klockan som hängde på den brunmålade väggen och lade märke till att hon redan var 10, så jag förberedde mig för att ställa min sista fråga.
- Hände det aldrig att du trodde att ni inte skulle klara av att komma in på universitetet i Paris, trots alla omständigheter?
- Nej faktiskt inte, vi blickade hela tiden framåt och försökte släppa det förflutna. Och sen när jag väl hade kommit så var det bara att aldrig ge upp och fortsätta min forskning.

- Det glädjer mig att höra. Ja, då får la jag tacka för mig då! Det har verkligen varit jättetrevligt och jag har lärt mig så mycket mer om fysik och kemi, Tack!
- Nej det är väll jag som ska tacka. Det var jätte roligt att du ville komma hit!
Hon gav mig en värmande kram och vinkade hej då. Jag tog mina anteckningar och la ner dom i min väska och börja gå mot hotellet jag skulle sova i under natten.
På vägen till hotellet kunde jag inte låta bli att tänka på dom fantastiska upptäckterna hon berättat om och hennes annorlunda liv. Det började med en liten fattig flicka till en stor känd framgångsrik Kvinna. Rätt otroligt när man tänker på det.
Vilken tur att hon var på semester i sitt hemland just denna månaden. Annars hade jag aldrig fått göra denna intervju. Och vem vet nån gång kan det bli jag som får ett nobelpris.

Ninas resa vecka 41

"Operation skördefest" torde vara ett av de mest cyniska namn som någonsin givits en massaker. men så kom den att kallas. Namnet myntades förstås av förövarna.
Det var i månadsskiftet i oktober-november 1943, exakt ett halvår efter överflyttningen från Warszawas getto, som ett antal av de judiska arbetarna i arbetslägren runt Lublin plötsligt blev utkommenderade att gräva diken.

Samma order gick ut i Trawniki där Schultzfabriken var utlokaliserad, i Poniatowa där Többens var utlokaliserad och i Majdanek dit många av de övriga som återfanns i Warszawas getto tagits.
Arbetarna upplystes om att man behövde dikena för "splitterskydd" eller, enligt en annan uppgift, luftvärnsförsvar.

Rykten hade börjat surra i lägren.

"Nu inväntar vi de saker som komma skall", skriver Helene Chilf i slutet av oktober. "De kommande dagarna kommer att föra med sig något nytt."

Mellan klockan fem och sex på morgonen dök de upp. Det var den 3 november 1943, och de olika SS-förbanden hade snabbt förflyttats till Lublinområdet från så långväga platser som Auschwitz, Poznan och Königsberg. Det behövdes många män för att utföra dagens ohyggliga arbete.

I Majdanek var namnuppropet den morgonen ovanligt kort och de icke judiska fångarna blev därefter ombedda att gå tillbaka till sina baracker. I arbetslägret i Trawniki fanns i princip bara judiska fångar, så där krävdes ingen uppdelning.

Bilen med de stora högtalarna hade ställt upp i lägret. Musiken var öronbedövande, det lär ha varit marscher och en del valser av Johann Strauss.
Det makarbra musicerandet satte igång samtidigt som den första gruppen arbetare från Schultz leddes över arbetslägerområdet till gränsen mot utbildningslägret.
Där blev de ombedda att klä av sig nakna och lägga sina kläder på en hög med alla andra kläder. Sedan blev de tillsagda att springa.
Vid de stora dikena - för de var flera stycken - stod fyra,fem beväpnade män vid varje.

De nakna judarna beordrades gå ner i dikena och lägga sig. Sedan sköts de till döds.

Dikt:



Detta som står här är så sant! Det finns så många människor som sätt mycket hemska saker! Jag är inte en av dom, vilket jag är mycket glad över. Efter att ha upplevt förskräckliga händelser så sätter det sig på minnet och man kommer alltid känna smärtan från dom, det är en smärta som sitter inuti som man aldrig glömmer.
Dessa människor i texten hoppas jag man aldrig glömmer. Jag tycker så otroligt synd om dom! Att ens tyskarna kan få för sig att göra något sånt! Det är galet eller sjukt kanske man ska säga. Människorna var sjuka i huvudet och detta, bara på grund av en person som var en bra talare som alla lyssnade på.

Det var svårt att hitta en dikt till denna texten. Jag förstod först inte riktigt vad den handlade om. Men sen när jag kom till slutet av texten där dom berättar om hur dom sköt ihjäl oskyldiga personer nakna i groparna som dom själva grävt, var det bara det som fastnade och det jag ville hitta en dikt till!

Kemiska vapen i Syrien!

I Syrien vet man att det i ett tag används endel kemiska vapen. Men det var inte förrän ett par månader sedan som man fick reda på en stor gasattack som sägs har dödat flera tusen personer med den mycket giftiga gasen. Men tack vare FN:s inspektörer så fick dom det bevisat att det hade använts kemiska vapen.
Detta är ju absolut inget positivt! Att landet använder kemiska vapen det som inte är tillåtet, det är inte okej! Men som tur är finns det en organisation som kallas OPCW som sedan i början av oktober  jobbar i Syrien för granska och förstöra de kemiska vapnen.
Efter dessa tio års arbete tyckte bestämt den Norska Nobelkommittén att fredspriset som skulle delas ut 2013 skulle inte gå till någon mindre än OPCW efter allt deras jobb. Trots att flera tusen människor har dött så kunde det varit mer än som om det inte vore för OPCW organisationen.

Jag hoppas verkligen att denna organisationen kommer fortsätta! Det är så enkelt att ha ihjäl många människor genom att använda sig av saringas, senapsgas och nervgasen VX. Men tack vare OPCW så minskas mängden av kemiska vapen och det leder ju till att färre människor dör.
OPCW är absolut värda ett fredspris, efter detta engagemang och vilja i hela tio år så var det på tiden att dom fick det!

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/10/11/nobels-fredspris-arbete-mot-kemiska-vapen/2013/10/11/nobels-fredspris-arbete-mot-kemiska-vapen
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17366596.abter/article17366596.ab

V. 40 Ninas Resa

"Hanka dolde inte för mig att hon var judinna, och i skydd av mörkret, medan vi låg där i sängen, berättade hon för mig om sitt liv och sina framtidsdrömmar.
"Om vi överlever det här kriget, Nina sa hon - blir vi de enda vittnena. Det kommer inte att finnas många vittnen, så det är viktigt att vi kommer ihåg det som händer oss nu"
Det fastnade hos mig, det hon sa fastnade onekligen hos mig. Väldigt djupt...

Varje gång jag läser en text eller hör en berättelse så får jag egna bilder i huvudet på hur det kan se ut, och just till den här texten kunde jag se hur Hanka och Nina låg i sängen och pratade. Det var mörkt och kyligt utanför, dom fick ligga tätt intill varann för att hålla värmen. Ibland känns det till och med som om man är med i berättelsen, det är en häftig känsla! Den känslan tror jag man får när man är riktigt inne i en bok.

Det var svårt att hitta exakt en sådan bild som jag fick i huvudet men jag tyckte denna var rätt lik som jag föreställde det själv. Bara vi bortser från att det är ljust i rummet och att dom sitter upp så hade den varit perfekt.

Här på bilden ovanför så ser vi Nina och Hanka när dom pratar om hur viktigt det är att dom kommer ihåg det som händer! Hur kriget var, hur det uppstod, vad dom själva kände m.m. Det är så viktigt! Tänk, utan alla vittnen hade vi knappt haft en aning om vad som hände under andra världskriget. 
Så glöm inte att ''komma ihåg''!

Text: 2
Sensommaren 1942 rensades de som inte var arbetsföra – barn, gamla och sjuka – ut från ghettot i Zamosc. Gabryela var en av dessa. Från ghettot gick hon till fots i en flera dagar lång marsch mot ett förintelseläger, troligen Majdanek.



   

Gabryela Bromberg heter en kvinna som levde i Polen under andra världskriget. Hon berättar om sin barndom och om vad som inträffade i landet. Men också om hur hon blev tvungen att fly med sin kusin till en kvinna som hennes far hade bett att ta hand om dom. Tyvärr klarade sig inte kusinen men det gjorde däremot Gabryela som fick hjälp av kvinnan att hålla sig gömd i ett skjul i två år. Vilket var en tur för hon överlevde och bor nu i Sverige.

Detta är rätt fruktansvärt när man tänker på det. Att få vara med om en sådan här hemsk händelse är något man minns för livet. Och på ett sätt är det bra, så hon kan föra vidare detta till sina barn som sedan berättar det för deras barn och så håller det på så.

Bilden jag har valt tycker jag är både hemsk och intressant. När jag ser den så tänker jag på att det var nog ungefär såhär det såg ut när judarna blev tvungna att lämna deras getton. På bilden ser man också att alla håller upp händerna och det är antagligen för att dom blir hotade av vakterna som riktar gevären mot dom. Jag tror att det var ungefär samma sak som hände för Gabryela. Att dom kommer ut mitt i en gata och så står fullt med tyskar och riktar gevären mot dom.
Längst fram på bilden ser man en liten tjej, jag tänker att det är Gabryela och bakom henne står hennes mamma. Detta var kanske var det sista ögonblicket för hon och hennes mamma tillsammans. Det var nog det här som inträffade innan hon skulle fly.

Texterna jag har skrivit om passar faktiskt ihop på ett sätt. När jag först börja läsa texten om Gabryela så tänkte jag direkt på Nina. Det kändes precis som om det var Nina som berättade om hennes barndom. Nina berättar också om hennes liv i Polen och hur dom får bo i getton och tillslut lämna gettona på grund av nya regler. Tänk så kanske till och med Nina och Gabryela kände varann eller bodde i samma getto. Vem vet? Båda texterna handlar ju om vittnen och det är tack vare såna som dom som vi vet mer om vad som hände under andra världskriget.

Ninas resa v 38

''Han hade blivit beordrad att hjälpa till vid vagnarna när Korczak och hans barn föstes på'', berättar Nina. ''Och han deltog. Jag kommer ihåg hur Rudek satt på sin säng, och han berättar för mamma, att: ’Jag gick och lämnade min polismössa tillbaka.’ Mamma blev alldeles förskräckt: ’Men Rudolf vad gjorde du?! Nu är vi helt oskyddade!’ Rudek svarade: ’Jag hade inget val. Mitt samvete tillåter mig inte att vara med i det som pågår.’ Och sen la han sig på sängen och bara låg där. Mamma sa inte ett ord mera. 

Dikt:
Jag ser i dina ögon
och dina ser på mig
Vad har jag gjort dig för ont?
Jag tillhör ju dig!
Du borde kunna älska
åtminstone försöka
Den tiden som jag kämpat
var förgäves ändå
I år har jag väntat
i år har jag gått
men inget gav du mig
att jag inte bättre förstått
Varför vill du såra
och göra illa mig
Att leva blir nog svårast
med besvikelsen mot dig  

När jag först valde denna textsnutten tänkte jag att ja måste ha en dikt med besvikelse. I texten så handlar det ju om hur Ninas mamma blir så besviken på sin son. Rudek som var deras ända hopp, hon trodde verkligen att han kunde skydda familjen nu när han hade börjat jobba för polisen. Så när Rudek berättar sanningen att han har slutat blir ju såklart Fanja mycket upprörd och samtidigt rädd för nu har dom inget skydd.

Man kan tänka att den som skriver dikten är Ninas mamma Fanja, som berättar om hur hon har hjälpt Rudek och i gengäld får hon ingenting.
På ett sätt kan jag faktiskt hålla med Rudek. Det är klart att inte han vill vara delaktig i allt hemskt som händer nu. Så han tog de stora beslutet och tänkte mer på hur han själv tyckte istället för att se till att få familjen att känna sig trygg.
 

Bokuppgift Nina

Här har jag valt en fin lite mysig bild på små söta hundar som ligger tätt hoptryckt intill varandra. Då undrar man kanske varför jag har valt en sådan bild till en sådan text...

Men varför jag valde denna bilden är för att i texten så berättar hon att man bodde ungefär 5, 6 personer i varje rum. Och när vi läser något sånt så tycker man att det borde bli jätte trångt eftersom att vi har så gott om plats i våra hus, här är det liksom vanligast att varje person i en familj har ett eget rum. Så på ett sätt tycker jag vi e lite bortskämda här. För tänk i så många länder där det är fattigt eller krig och man inte får någon plats att sova! Jag säger bara stackars människor!

Sömnen är det viktigaste, får du inte sovit orkar du inte med dagen. Och med tanke på att alla bor så tätt så är det inte så konstigt att det blir sjukdomar. Jag menar kan man inte hålla rent och så ligger alla jätte nära varandra och hostar så kan det ju bara bli värre och värre.
Jag tror att om Nina hade sätt denna bilden så hade hon blivit avundsjuk. För dom här hundarna kan sova lugnt och tryggt utan att oroa sig det minsta för ett krig som härjar utanför dörren.

Ryska revolutionen

Ryska revolutionen kan man säga varade mellan 1905 till 1917 men det var egentligen tre olika revolutioner. En som var 1905 och dom andra två 1917 en i februari och en i oktober.

Detta skedde såklart i Ryssland och det är därför det kallas ryska revolutionen

Nu undrar man såklart hur dessa tre revolutionerna kom till och det ska jag förklara nu. Först och främst så hade ryssarna många misslyckade krig som inte gjorde situationen bättre. Med misslyckade krig så menar jag t.ex kriget min lilla Japan som Ryssarna förlorade vilket blev en stor chock för landet. Men också första världskriget som Ryssland levererar riktigt dåligt i.
Deras tsar Nikolaj II var alldeles för vänlig och velig som inte ryssarna tyckte om, dom vill ha en bestämd sträng tsar. Det var också svält och missväxt som drabbade landet inga bra skördar och ingen mat till folket. Med andra ord var det mycket orättvisor i landet. sedan är landet också väldigt gammalmodigt bönderna lever så som man gjorde på medeltiden. Det är ju liksom 1900-talet och en ny tid är på väg men det är ingen ledare i Ryssland som förstår och gör inte heller något åt det.

Varför det blev just så här det var ju på grund av det jag skrev innan, att det hade Ryssland kanske inte var så nöjda med deras tsar och det var lite rörigt i landet. Många människor svalt och det fanns inte alls mycket mat. Detta gjorde landet mycket orättvist och många blev arga.

Ryska revolutionen gav ganska många konsekvenser. Om vi börjar med resultatet av första revolutionen 1905 så vet man att tsaren blir tvungen att bilda en riksdag som kallas Duman för att inte tsaren ska ha all makt. Men istället får Duman nästan ingen makt.

Sen om vi istället tar februari revolutionen ser man att makten delas i två grupper, på ena sidan finns den provisoriska regeringen och sedan har vi den andra gruppen som kallar sig Sovjeterna, det är ett råd av arbetare som finns i de olika städerna som vill vara med och styra.
och det är nu Lenin börjar komma in i bilden.

Så nu ska vi ta resultatet från oktober revolutionen. Lenin och Bolsjevikerna tar makten och den håller dom i 70 år framöver. Sedan blir det också ett inbördeskrig som varar i hela tre år, där flera miljoner dör men inte bara av att dom blir skjutna utan också av att deras mat blir stulen så dom svälter. Sen blir också hela tsar familjen skjuten.
Och med alla dessa resultat så förstår man sedan att hela Ryssland har förändrats.  


Egna tankar:
Den ryska revolutionen var inget bra för Ryssland om man säger så, eftersom att dom förlorade liksom 4 miljoner människor. Och detta var bara dom som dödades i krigen sedan var det också ungefär lika många som dog på grund av svält eftersom det var massor  med folk som stal deras mat. Efter att tsaren avgår så delas makten i två grupper den ena är den provisoriska regeringen och den andra är sovjeterna, alltså arbetare i städerna som vill vara med att hjälpa till att bestämma och besluta. Och dom här två kanske inte heller gör situationen så mycket bättre, men i vilket fall som helst så startar oktober revolutionen. Och en orsak till det är faktiskt Lenin han och Bolsjevikerna vill ha all makt och är beredda att slå fred om dom får makten och den får dom också för dom har ju folket på deras sida. Jag tycker inte om Lenin så mycket, han har så många konstiga idéer. När man läser om honom så förstår man att det fanns många som gillade honom men också väldigt många som hatade honom. Hans önskan var att få allting mer kommunistiskt alltså att ingen skulle äga något själv utan det var staten. Så Ryssland bli ju en diktatur. Och vem vill ha det egentligen? Inte jag i alla fall. Jag tycker det är bra här i Sverige där alla får hjälpa till att rösta.    

Ninas resa!

Varför återvänder Nina tillbaka till Polen igen från Amerika?
En anledning till varför hon Nina och Fanja åker tillbaka till Polen är för att det är ju deras hemland. Dom har släktingar från Ninas pappas sida där och det är klart Nina saknar dom. Jag menar hade inte jag fått se mina släktingar på några år hade jag med saknat dom. Sedan är det inte bara släktingar utan också vänner.
Det är också tur att Nina har sin mamma Fanja. Fanja är en stabil självsäker kvinna som har båda fötterna på jorden och vet vad hon vill. Hon var en mycket älskad människa som hade gott om vänner som brydde sig om henne. Men en sak som jag funderar över är att när Fanja och Nina åker till New York för att träffa alla släktingar från Ninas mors sida. Då märker Nina att Fanja inte alls är så självsäker som hon brukar vara utan ser mer rädd och osäker ut. Detta kanske är på grund av att hon inte har träffat sina släktingar på länge så hon känner sig lite blyg. Men annars så är hon en stark självständig kvinna som kan ta egna beslut.

Dikt:
Vill inte va här där jag är...
vill ju va där där du är...
Eller nån helt annanstans...
bara med dej...

Här är en dikt om saknad. Jag tycker att denna dikten passar bra eftersom Nina saknar något... Hon saknar sitt hemland och sina vänner, familj och släktingar. Fast i den här dikten är det nog mer menat till en person. Sedan valde jag denna bilden på ett brev för jag börja tänka på när Nina hittar brevet från sin far och öppnar det och får reda på att hon inte kommer åka tillbaka till Polen på grund av oroligheter i landet. Hon blir så besviken hon som hela tiden väntat på att få åka tillbaka till Polen, så får hon syn på det här brevet och blir helt förkrossad. Hon vill ju precis som i dikten: Inte va där där hon är, utan hellre någon annanstans bara hon fick vara med sin familj och sina vänner.

1900- talet berättelse

När Paul först känner att han fått Fransmannens kropp över sig känner han att den först rycker till sedan blir den alldeles mjuk och bara sjunker ihop. 
Först blir Paul rädd och försöker ha ihjäl fransmannen men sedan får han en smart idé! För om dom franska soldaterna kollar ner i kratern och får syn på Paul, och ser att han har försökt hjälpa en av deras soldater då kanske dom inte kommer döda honom. Så han börjar genast försöka få upp vatten som ligger lite längre ner under leran med hjälp av hans näsduk. Han knäpper upp den tajta kragen på honom för att kunna ge mer utrymme för hans andetag. Då märker han hur hårt skjortan sitter och och tänker direkt skära upp den med hans kniv. Men då öppnas åter igen ögonen och Paul känner hur rädslan darrar genom kroppen. I bara dom två små ögonen finns en rädsla som är större än Paul någonsin sett. Kroppen ligger fortfarande still men allt liv är som tillfångataget i ögonen på honom. Paul vill verkligen försöka visa att han vill hjälpa honom, så han hämtar mer vatten och ger honom och tar sedan handen och stryker över soldatens panna.
Det är så himla jobbigt att se han lida och höra hans rosslande andning. Det hade varit så mycket enklare om han inte hade tappat sin revolver för då skulle han bara kunnat skjuta honom och slippa höra hans lidande. Döda honom med hans dolk det hade han aldrig klarat av, så att bara låta honom va, var det ända sättet.

Detta var ju en mycket hemsk och känslosam berättelse! Men dom rader som rörde mig starkast var dom här:
Dessa timman - Rosslandet börjar åter ... Hur långsamt dör inte en människa. Ty jag förstår: det går inte att rädda honom. Jag har visserligen försökt intala mig det, men vid middagstiden har denna undanflykt smulats sönder, skjutits i bitar av hans stönanden. Om jag inte hade förlorat min revolver under krypandet i natt, skulle jag ha skjutit honom. Sticka ned honom kan jag inte.

Här förstår man att han egentligen ville väl. Han ville ju inte att fransmannen skulle lida men han klarade inte av att döda honom med hans kniv. Jag kan verkligen förstå honom. De kan inte ha varit lätt att sitta i flera timmar och höra att denna personen snart ska dö. Höra hur andetagen blir tyngre och tyngre och se hur kroppen bara lida mer och mer. Och jag förstår också varför han inte kunde döda honom på det sättet.

Av: Linnéa





 

The Cross!

Vi har då haft tema döden och jag valde att göra ett linne/kortklänning som kommer att ha ett kors som lyser i mörkret på sig för att koppla lite med döden. Bara för att ett kors står för döden, ex när någon dör så är det nästan alltid kors på kistan eller på inbjudningskorten och dödsannonserna. Varför jag valde att göra ett linne/kortklänning, var för att nu är det snart sommar och jag tänkte att jag ville
ha något som jag kan använda nu till sommaren. Men det var inget jag kom på direkt, att nu ska jag göra ett linne! Nej nej så enkelt var det inte!
För först hade vår grupp tänkt att göra en skelettdräkt för att vi ville koppla vårt arbete så bra till döden som möjligt, så fick alla sy varsin del. Men så blev det inte för Florentina och Jonathan kände mer för att göra egna klädesplagg.
Så då tänkte vi först att bara jag och Jesper gör skelettdräkten så skulle han göra underdelen och jag överdelen. Men vi hann bara göra färdigt skissen och testfärga skelettet på tyget vi skulle ha, tills vi tillslut uppfattade att vi själva också hade blivit sugna på att göra egna klädesplagg vi med.


Vi tänkte att skelettdräkten kommer bara en person kunna ha p.g.a att den skulle bara vara i min storlek. Och sen så skulle man ju nästan bara kunna ha den till halloween och inte vid andra tillfällen som i skolan t.ex.
Så det slutade med att det blev ett linne/kortklänning som kommer vara svart i bomullstyg med en dragkedja på ryggen och en liten bröstficka på högra sidan med vår logga the cross på. Varför jag ville ha en dragkedja på ryggen var för att det är typ som min egen grej för nästan alla saker jag har gjort i slöjden har jag haft med en dragkedja i, jag tycker framförallt att det är snyggt och sedan får det också ett litet lyft  i arbetet så att det inte bara är en helt blankt svart tyg. Och jag valde det svarta bomullstyget för att det var lite elastiskt och så var det mjukt och skönt mot kroppen också. 


Men till och med här har jag hunnit ändra mig.
Detta som vi ser här är min första skiss så som jag tänkte ha det först men nu har jag ändrat lite. Jag har t.ex förlängt den 10 cm så det blir mer som en klänning sedan har jag också en idé om att jag ska göra ett eget skärp och ha i midjan istället för att ha en dragkedja där bak. Den idén fick jag för att jag började ändra mig och ville att det skulle bli en klänning istället, då vill jag inte ha den bara helt rak utan med något som lyfter den lite och då tyckte jag att det skulle passa bra med ett skärp som piffar upp det lite på framsidan.

Här har vi en skiss på dom andra förslagen:





Som ni ser så är det ett vitt och ett turkost linne. Jag valde dessa färgerna för att jag tycker dom passar till sommaren men också för att det är mina favorit färger och dom passar till min ljusa hy och mitt rödorangea hår. Men det fick bli den svarta linnet för den kopplas bäst med döden för att för mig tycker jag att döden känns mörk och svart är ju också en mörk färg. Men så passar det också till korset jag ska ha.

Jag har använt mig av en ritning som redan var färdiggjord så det var bara för mig att måla av efter den mallen. Eftersom jag ville ha mitt linne lite ''pösigt'' så var jag tvungen att måla den i storlek 40 istället för 36 som är min vanliga storlek.
Just nu håller jag på att klippa ut mallen som jag har nålat fast på tyget jag ska ha. Och därefter ska jag nåla ihop mitt linne och sätta på mig det för att se mer exakt saker jag vill ändra på. Som t.ex göra mer urringning runt halsen eller under armarna.



Jag tycker det är väldigt viktigt med att våga testa olika tekniker och våga prova på nya saker och liksom testa sig fram. Därför hade jag tänkt att göra tre olika typer av fickor med vår logga på, för att sedan välja den jag blir mest nöjd med att ha på linnet. Jag kommer också göra samma variant när det gäller skärpet. Att liksom testa med olika färger och olika slags tyg och kombinera på olika sätt.
Sedan om man vill veta ifall tyget man valt är bra och hur det ser ut efter en tvättning. Då hade jag tänkt att man kunde klippa ut en bit tyg och testa tvätta det för att se hur det reagerar.

Ja detta var väl lite om hur jag tänkt och vad jag har gjort. Absolut hade det varit mycket enklare att berätta om allt detta om jag hade varit färdig med mitt arbete. Men vi hade inte så många lektioner på oss och jag tyckte det var rätt svårt att bestämma mig för vad jag skulle göra. Jag fick många gånger problem med att jag kom på nya idéer hela tiden som jag tyckte var bättre än det jag hade tänkt göra först så jag ändrade mig ganska mycket och fick göra om flera gånger innan jag bestämde mig för just det här linnet.
Först när jag skulle klippa ut tyget så glömde jag att man ska klippa 1 cm större än vad det är för att man ska kunna sy ihop det sen. Så jag råkade klippa för nära. Men det problemet löste jag rätt fort, det var bara att nåla upp mallen och flytta upp det högre upp på pappret.




Jag är ju då inte färdig med mitt linne/kortklänning. Men jag är nöjd med det jag har gjort hittills och om jag någon gång kommer att bli färdig så tror jag att det kommer bli bra. För jag vet på ett ungefär hur den kommer se ut och jag gillar dom idéer jag har kommit på.
jag tror definitivt att jag kommer att använda den nu i sommar (om den blir färdig) för jag har till och med planerat vilka kläder jag ska ha den till och andra sådana detaljer.